Vad är atopisk eksem?
Enligt 1177 Vårdguiden: Se hela artikeln här.
Enligt 1177 Vårdguiden: Se hela artikeln här.
Allmänt
Atopisk dermatit är en vanlig hudsjukdom som innebär att man får torra, röda och kliande utslag på huden. Före ett års ålder brukar besvären börja på kinderna och i blöjområdet. Från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Därför kallas eksemet också för böjveckseksem eller barneksem.
Eksemen smittar inte men är besvärliga eftersom de kliar och syns. Det är ofta svårt att låta bli att klia på huden, vilket gör att den lätt blir skadad och infekterad med bakterier.
Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar in. Ungefär vart femte barn får atopisk dermatit men för de flesta går besvären över under uppväxten. Som vuxen kan besvären komma tillbaka på händerna, halsen eller i ansiktet.
Symtom
Om man har atopisk dermatit är det vanligt att
Det är viktigt att smörja huden regelbundet med mjukgörande krämer så att klådan minskar. Oftast behöver man smörja flera gånger varje dag. Det är också viktigt att försöka undvika sådant som man vet förvärrar eksemet, som till exempel att tvätta sig för ofta med tvål och vatten eller annat som kan torka ut eller irritera huden.
För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm. Svag kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek. Om det inte hjälper behövs starkare krämer som är receptbelagda. Blir eksemet infekterat kan man behöva antibiotika.
När ska man söka vård?
Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man
Atopisk dermatit är en vanlig hudsjukdom som innebär att man får torra, röda och kliande utslag på huden. Före ett års ålder brukar besvären börja på kinderna och i blöjområdet. Från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Därför kallas eksemet också för böjveckseksem eller barneksem.
Eksemen smittar inte men är besvärliga eftersom de kliar och syns. Det är ofta svårt att låta bli att klia på huden, vilket gör att den lätt blir skadad och infekterad med bakterier.
Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar in. Ungefär vart femte barn får atopisk dermatit men för de flesta går besvären över under uppväxten. Som vuxen kan besvären komma tillbaka på händerna, halsen eller i ansiktet.
Symtom
Om man har atopisk dermatit är det vanligt att
- huden blir torr och kliar
- man får torra, röda, fjällande och knottriga utslag på händerna, halsen, i ansiktet, arm- eller knävecken.
Det är viktigt att smörja huden regelbundet med mjukgörande krämer så att klådan minskar. Oftast behöver man smörja flera gånger varje dag. Det är också viktigt att försöka undvika sådant som man vet förvärrar eksemet, som till exempel att tvätta sig för ofta med tvål och vatten eller annat som kan torka ut eller irritera huden.
För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm. Svag kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek. Om det inte hjälper behövs starkare krämer som är receptbelagda. Blir eksemet infekterat kan man behöva antibiotika.
När ska man söka vård?
Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man
- har svår klåda och den kortisonkräm som man har köpt själv inte hjälper.
- snabbt blir sämre och eksemet ser annorlunda ut, till exempel vätskar sig eller får små gula blåsor.
Vad är atopisk dermatit?
Huden blir irriterad
Atopisk dermatit är en kliande hudsjukdom som återkommer då och då. Det smittar inte. Man har ofta atopisk dermatit under en lång period, ofta många år. En del har den hela livet. När man har atopisk dermatit har man torr hud och eksem på flera delar av kroppen. Eksemen sitter ofta i böjvecken, till exempel knävecken.Ordet atopisk används främst inom sjukvården. Ett annat vanligt namn är böjveckseksem eller barneksem.
En femtedel av alla barn får atopisk dermatit
Atopisk dermatit ökar i Sverige och i bland annat övriga Europa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Ungefär en femtedel av alla svenska barn får atopisk dermatit. Oftast bryter det ut före två års ålder, men det även bryta ut hos äldre barn. Även vuxna kan få det utan att ha haft det som barn, men det är mer ovanligt. De flesta barn får bara lätta till måttliga besvär.Atopisk dermatit brukar växa bort
De flesta barn och ungdomar växer ifrån sina böjveckseksem och blir utan besvär, men en del har eksem under hela livet. Eksemet kan vara bättre i perioder, för att sedan blir sämre igen.Vad är atopi?
När man har atopisk dermatit kan man även ha andra symtom. Atopi är ett samlingsnamn för flera olika besvär, såsom astma, pollenallergi och eksem. Man kan ha alla besvär, men en del har bara ett eller två av dem. Det är vanligt att de atopiska symtomen växlar under olika delar av livet.Ofta har barn med atopisk dermatit också astmatisk luftrörskatarr, astma, pollenallergi eller någon annan överkänslighetssjukdom. Hälften av alla personer med atopisk dermatit kommer senare i livet att få pollenallergi och astma.
Atopisk dermatit beror inte på allergi mot något känt ämne, men ofta sitter eksemet på en person som också har allergiska symtom som pollenallergi och astma.
Atopisk dermatit under olika tider i livet
Det är besvärligt att ha eksem eftersom det kliar och syns. Man behöver också smörja huden varje dag. Ofta gör klådan att det är svårt att sova.Som lite större barn eller tonåring kan man känna sig generad för att visa att man har eksem, till exempel på gymnastiken i skolan eller när man idrottar. Kanske är man rädd för att bli retad och försöker därför undvika gymnastiken.
Vad kan man göra själv?
Idag finns inget sätt att förebygga atopisk dermatit. Har man en torr och känslig hud som lätt kliar är det viktigt att smörja huden regelbundet med mjukgörande krämer så att klådan blir mindre och gör att hudens skydd är helt. Man ska också försöka undvika det som man vet gör eksemet värre.En del yrken är olämpliga när man har eksem
Ungdomar som har eller har haft eksem bör tänka på det när de väljer yrke. Även om eksemet försvinner när man bli äldre har man kvar ett sämre skydd i huden, det vill säga att huden är känsligare för yttre påfrestningar. Om man har haft atopisk dermatit som barn kan det vara olämpligt att välja ett yrke som kräver mycket vattenkontakt. Risken för handeksem är större om man väljer ett yrke där huden utsätts för irritation av till exempel vatten eller kemikalier.Barn som fortfarande har eksem i 10 till 12-årsåldern bör få yrkesrådgivning. Man bör sträva efter ett arbete med ren och torr arbetsmiljö. Frisör är ett exempel på mindre lämpligt arbete för en person med atopisk dermatit. Det beror på att huden har ständigt kontakt med fukt och kemikalier, som ofta leder till handeksem. Dessutom utsätts händerna för nickelkontakt av saxen och risken för nickelallergi ökar.
Vad beror atopisk dermatit på?
Varför får man atopisk dermatit?
Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar roll. Man kan ärva en benägenhet att få torr hud och eksem, precis som pollenallergi och astma. Miljön kan påverka genom att man exempelvis har ett jobb som gör att man får eksem, eller bor där klimatet påfrestar huden mycket.
Dagens forskning talar för att det beror på att balansen mellan olika ämnen i immunförsvaret är annorlunda. Immunförsvaret ska ta hand om infektioner, men vid en obalans riktar det sig i stället mot kroppens egna celler, till exempel hudcellerna.
Huden består av flera olika lager. Det yttersta hudlagret heter överhuden och där bildas det hela tiden nya hudceller som omsätts och dör. Den översta delen av överhuden är hornlagret som består av dessa döda hudceller. Den normala omsättningen av hudceller tar cirka fyra veckor men när man har atopisk dermatit nybildas och dör cellerna fortare. Det hinner inte bildas ett normalt hornlager vilket gör att huden förlorar sitt skydd och fjällar. Hudens skydd, även kallad barriär, blir sämre.
Huden förlorar fukt
Hudens skydd blir också sämre av att hudens översta lager innehåller mindre av vissa fetter. Det gör att huden har svårare att binda vatten och därför lätt blir torr. Om man får atopisk dermatit har man en hud som lättare förlorar fukt och fett, och huden är därför inte är lika tålig mot yttre påverkan som till exempel nötning. Yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, olika medel och annat som kan torkar ut eller irriterar.
Forskning visar att det finns en större sannolikhet att få atopisk dermatit om man har en förändring i genen som styr bildandet av ämnet fillaggrin i överhuden. Det ämnet skyddar och återfuktar huden, det håller också hudens pH-värde lågt och det skyddar mot att huden nöts.
Varför atopisk dermatit ökar är inte heller klarlagt, men det finns en teori som kallas hygienhypotesen. Den säger att en livsstil med alltför ren miljö kan leda till att immunförsvaret inte stimuleras tillräckligt. Enligt den teorin är det är bra att utsättas för allergiframkallande ämnen, så kallade allergen, tidigt. Det kan till exempel vara att man i sin hemmiljö redan som barn har kontakt med exempelvis husdjur, så att man utvecklar tolerans mot de ämnen hos djuren som orsakar allergi.
Den normala huden
Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.
I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.
Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande
Kostråd vid atopisk dermatit
Eksemet blir oftast inte bättre av någon särskild kost, utom när det gäller små barn som ibland kan ha en födoämnesallergi som förvärrar eksemet.
Även om eksemet inte är allergiskt är det bra att vara uppmärksam på om något i maten verkar få huden att bli sämre. Då bör man rätta sig efter det.
Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar roll. Man kan ärva en benägenhet att få torr hud och eksem, precis som pollenallergi och astma. Miljön kan påverka genom att man exempelvis har ett jobb som gör att man får eksem, eller bor där klimatet påfrestar huden mycket.
Dagens forskning talar för att det beror på att balansen mellan olika ämnen i immunförsvaret är annorlunda. Immunförsvaret ska ta hand om infektioner, men vid en obalans riktar det sig i stället mot kroppens egna celler, till exempel hudcellerna.
Huden består av flera olika lager. Det yttersta hudlagret heter överhuden och där bildas det hela tiden nya hudceller som omsätts och dör. Den översta delen av överhuden är hornlagret som består av dessa döda hudceller. Den normala omsättningen av hudceller tar cirka fyra veckor men när man har atopisk dermatit nybildas och dör cellerna fortare. Det hinner inte bildas ett normalt hornlager vilket gör att huden förlorar sitt skydd och fjällar. Hudens skydd, även kallad barriär, blir sämre.
Huden förlorar fukt
Hudens skydd blir också sämre av att hudens översta lager innehåller mindre av vissa fetter. Det gör att huden har svårare att binda vatten och därför lätt blir torr. Om man får atopisk dermatit har man en hud som lättare förlorar fukt och fett, och huden är därför inte är lika tålig mot yttre påverkan som till exempel nötning. Yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, olika medel och annat som kan torkar ut eller irriterar.
Forskning visar att det finns en större sannolikhet att få atopisk dermatit om man har en förändring i genen som styr bildandet av ämnet fillaggrin i överhuden. Det ämnet skyddar och återfuktar huden, det håller också hudens pH-värde lågt och det skyddar mot att huden nöts.
Varför atopisk dermatit ökar är inte heller klarlagt, men det finns en teori som kallas hygienhypotesen. Den säger att en livsstil med alltför ren miljö kan leda till att immunförsvaret inte stimuleras tillräckligt. Enligt den teorin är det är bra att utsättas för allergiframkallande ämnen, så kallade allergen, tidigt. Det kan till exempel vara att man i sin hemmiljö redan som barn har kontakt med exempelvis husdjur, så att man utvecklar tolerans mot de ämnen hos djuren som orsakar allergi.
Den normala huden
Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.
I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.
Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande
Kostråd vid atopisk dermatit
Eksemet blir oftast inte bättre av någon särskild kost, utom när det gäller små barn som ibland kan ha en födoämnesallergi som förvärrar eksemet.
Även om eksemet inte är allergiskt är det bra att vara uppmärksam på om något i maten verkar få huden att bli sämre. Då bör man rätta sig efter det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar